python中成绩分析函数_Python3分析成绩3-趋势对比问题(下)描述性统计和直方图...

Pandas自带了一个描述性统计函数:describ(),用来描述'计数','均值','标准差','最小值','25%','50%','75%','最大值',统计数据比较基础,可以用来作对比,并画图,代码如下:

import pandas as pd

import matplotlib.pyplot as plt

import numpy as np

tablePath = '1数据清洗后成绩.xlsx'

classTimeList = ['化学1','化学2','化学3','化学4','化学5','化学6']

noteType = '教法'

dataShowList = [] #存储成对的数据,A、B系列的data

# 导入测试的xls数据,并DataFrame化

originalData = pd.DataFrame(pd.read_excel(tablePath)) # 导入excel数据,并转化为DataFrame格式

for i in classTimeList:

sortChoose = originalData[[noteType, i]].sort_values(by=i,ascending=False) # 选择 教法 和 要测试的两列,并且按升序排序

maskA = sortChoose[noteType].isin(['A']) # 获取教法为 A 的行的 索引

aDataAll = sortChoose[maskA] # 获取 教法为A的行 的 完整的表

aDataAll = aDataAll.reset_index(drop=True) # 重置索引

aData = aDataAll[i] #获得a列数据

maskB = sortChoose[noteType].isin(['B']) # 获取教法为 B 的行的 索引

bDataAll = sortChoose[maskB] #教法为B的表

bDataAll = bDataAll.reset_index(drop=True) # 重置索引

bData = bDataAll[i]

abList = []

abList.append(aData)

abList.append(bData)

dataShowList.append(abList)

xLine = np.array(['计数','均值','标准差','最小值','25%','50%','75%','最大值'])

x = 0

for i in range(0, 2):

for j in range(0, 3):

data = dataShowList[x]

xIndex = data[0].describe().index #描述性统计的特征['count', 'mean', 'std', 'min', '25%', '50%', '75%', 'max']

y1 = data[0].describe().values

y2 = -data[1].describe().values

ax = plt.subplot2grid((2, 3), (i, j), colspan=1, rowspan=1) # 分为2行3列,从0,0开始,这个图占用第一行,第一列

ax.bar(xLine, y1, facecolor='#FF2718')

ax.bar(xLine, y2, facecolor='blue')

for m,n in zip(xLine,y1):

ax.text(m,n+20, '%.1f'%n,ha='center',va='top')

for m,n in zip(xLine,y2):

ax.text(m,n-20, '%.1f'%-n,ha='center',va='bottom')

x=x+1

plt.rcParams['font.sans-serif']=['SimHei'] #用来正常显示中文标签

plt.rcParams['axes.unicode_minus']=False #用来正常显示负号

plt.show()

最终结果:

可以看出,A种教学方法,均值在最后两次实现超越,25%,50%,75%处的数据在最后两次也实现超越,而标准差略微增大,说明离散程度增大(分化程度)。

那么离散程度或者说集中趋势是如何的呢?接下来用直方图的对比情况,来看一看。

代码:

import pandas as pd

import matplotlib.pyplot as plt

import numpy as np

from matplotlib.ticker import MultipleLocator

tablePath = '1数据清洗后成绩.xlsx'

classTimeList = ['化学1','化学2','化学3','化学4','化学5','化学6']

noteType = '教法'

dataShowList = [] #存储成对的数据,A、B系列的data

# 导入测试的xls数据,并DataFrame化

originalData = pd.DataFrame(pd.read_excel(tablePath)) # 导入excel数据,并转化为DataFrame格式

for i in classTimeList:

sortChoose = originalData[[noteType, i]].sort_values(by=i,ascending=False) # 选择 教法 和 要测试的两列,并且按升序排序

maskA = sortChoose[noteType].isin(['A']) # 获取教法为 A 的行的 索引

aDataAll = sortChoose[maskA] # 获取 教法为A的行 的 完整的表

aDataAll = aDataAll.reset_index(drop=True) # 重置索引

aData = aDataAll[i] #获得a列数据

maskB = sortChoose[noteType].isin(['B']) # 获取教法为 B 的行的 索引

bDataAll = sortChoose[maskB] #教法为B的表

bDataAll = bDataAll.reset_index(drop=True) # 重置索引

bData = bDataAll[i]

#abList = []

dataShowList.append(aData)

dataShowList.append(bData)

#dataShowList.append(abList)

x = 0

xLine = np.arange(0,110,10) #0-100分为10段,作为x轴

yLine = np.arange(0,30,10) #0-20分为10段,作为y轴

#print(xLine)

for i in range(0, 6):

for j in range(0, 2):

data = dataShowList[x]

# yA = data[0].values

# yB = data[1].values

#xmajorLocator = MultipleLocator(10);

#ymajorLocator = MultipleLocator(2)

ax = plt.subplot2grid((6, 2), (i, j), colspan=1, rowspan=1) # 分为2行3列,从0,0开始,这个图占用第一行,第一列

kwargs = dict(histtype='bar', alpha=0.3, bins=10, rwidth=0.5, range=(0, 100)) #自定义涉及

ax.hist(data.values, **kwargs, color='red')

#ax.xaxis.set_major_locator(xmajorLocator)

#ax.yaxis.set_major_locator(ymajorLocator)

ax.set_xticks(xLine)

ax.set_yticks(yLine)

#ax.hist(yB, **kwargs,color='blue')

x =x+1

plt.rcParams['font.sans-serif']=['SimHei'] #用来正常显示中文标签

#plt.rcParams['axes.unicode_minus']=False #用来正常显示负号

# plt.xlim(0, 100)

# plt.ylim(0, 20)

plt.show()

结果:

从数据分布可以看出,最后两次的考试中,采用A教学方法的40-50分区间的学生人数,明显在逐渐向x轴右侧分布,而采用B教学方法的,这个区间并无太大变化,且高分学生数量减少。这是否说明A教学方法对于这个区间段学生有明显的改善效果?这个需要进一步研究分析。

注意,使用matplotlib作图的时候,会出现中文显示成方块问题,可以先用:

import sys

print(sys.path)

查看python3安装路径,再通过安装字体,更改库字体设置来解决。

开始的时候,觉得matplotlib坐标轴怎么总是重叠,许多的文字都看不清楚,实际如果使用vsCode,直接生成,会有一个简单的调整界面,调整好了再保存就好。

每个学生可以看做是一支股票(公司),每次考试可看作是股价(盈利情况),而每个学科可以看做是分公司,分公司的业绩即是每次考试各学科的分数,这样就可以借鉴一些较为成熟的商业分析方法,来对成绩进行分析预测。

  • 0
    点赞
  • 0
    收藏
    觉得还不错? 一键收藏
  • 0
    评论
本文介绍的是利用Python语言,做成绩分析并生成成绩分析动态图表。Python语言可以利用Pandas、Pyecharts等各种类库,进行数据分析。 本文介绍的成绩分析大体分为三步: 一、拼合单科成绩,合成学年成绩,计算总分,按总分成绩排名次,然后由学年成绩筛选出各个班级的成绩,将学年成绩,各班级成绩存入一个Excel文件,工作表分别命名为学年成绩,高三(1)班……等 二、利用生成的第一步生成的Excel文件,做成绩分析,保存成绩分析表格。 三、利用成绩分析表格,做成绩分析动态图。 下面是部分源代码: 1、成绩整理与合并 import glob import os import pandas as pd from functools import reduce inputPath="./原始成绩/" writer_lk = pd.ExcelWriter('./整理后的成绩/2020一模理科总成绩及各班级成绩.xlsx') writer_wk = pd.ExcelWriter('./整理后的成绩/2020一模文科总成绩及各班级成绩.xlsx') inputWorkbook=glob.glob(os.path.join(inputPath,"*.xls")) #====================读取全部学生的所有科目成绩=================================== yw_score = pd.read_excel(inputWorkbook[2]) sxlk_score = pd.read_excel(inputWorkbook[1]) sxwk_score = pd.read_excel(inputWorkbook[0]) yy_score = pd.read_excel(inputWorkbook[5]) yy_score['英语'] = (yy_score['英语'] * 1.25).round(0)#英语成绩不计算听力成绩*1.25 lkzh_score = pd.read_excel(inputWorkbook[4]) wkzh_score = pd.read_excel(inputWorkbook[3]) #======================================================================= #====================整理出理科成绩及分班成绩、计算总分、总分排名、班级排名============================= lk_class = ['高三(1)班','高三(2)班','高三(3)班','高三(4)班'] wk_class = ['高三(5)班','高三(6)班'] lk_yw = yw_score.loc[(yw_score.班级.isin(lk_class)), ['班级','姓名','语文']] lk_sx = sxlk_score[['姓名','数学']] lk_yy = yy_score.loc[(yy_score.班级.isin(lk_class)), ['姓名','英语']] lk_k3 = lkzh_score[['姓名','物理','化学','生物','理综']] lk_list = [lk_yw, lk_sx, lk_yy, lk_k3] score_lk = (reduce(lambda left, right: pd.merge(left, right, on='姓名'), lk_list)) score_lk['总分'] = (score_lk['语文'] + score_lk['数学'] + score_lk['英语'] + score_lk['理综']).round(0) def sort_grade(score): score_sort = score.sort_values(by=['总分'], ascending=False) score_sort['年级排名'] = score_sort['总分'].rank(ascending=0,method='min') return score_sort def sort_class_lk(score_garde,name): class_sort = score_garde.loc[score_garde.班级 == name, :] class_sort = class_sort.sort_values(by=['总分'], ascending=False) class_sort['班级排名'] = class_sort['总分'].rank(ascending=0,method='min') class_sort.to_excel(writer_lk, index=None, sheet_name=name) lk_grade_sort = sort_grade(score_lk) lk_grade_sort.to_excel(writer_lk, index=None, sheet_name='学年成绩') for lk in lk_class: class_sort = sort_class_lk(score_lk, lk) writer_lk.save() writer_lk.close() # #============整理出文科成绩及分班成绩、计算总分、总分排名、班级排名================== wk_yw = yw_score.loc[(yw_score.班级.isin(wk_class)), ['班级','姓名','语文']] wk_sx = sxwk_score[['姓名','数学']] wk_yy = yy_score.loc[(yy_score.班级.isin(wk_class)), ['姓名','英语']] wk_k3 = wkzh_score[['姓名','政治','历史','地理','文综']] wk_list = [wk_yw, wk_sx, wk_yy, wk_k3] score_wk = (reduce(lambda left, right: pd.merge(left, right, on='姓名'), wk_list)) score_wk['总分'] = (score_wk['语文'] + score_wk['数学'] + score_wk['英语'] + score_wk['文综']).round(0) def sort_class_wk(score_garde,name): class_sort = score_garde.loc[score_garde.班级 == name, :] class_sort = class_sort.sort_values(by=['总分'], ascending=False) class_sort['班级排名'] = class_sort['总分'].rank(ascending=0,method='min') class_sort.to_excel(writer_wk, index=None, sheet_name=name) wk_grade_sort = sort_grade(score_wk) wk_grade_sort.to_excel(writer_wk, index=None, sheet_name='学年成绩') for wk in wk_class: class_sort = sort_class_wk(wk_grade_sort, wk) writer_wk.save() writer_wk.close() 2、成绩区间分割与统计 #coding:utf-8 import numpy as np import pandas as pd from functools import reduce fpath_lk="./整理后的成绩/2020一模理科总成绩及各班级成绩.xlsx" fpath_wk="./整理后的成绩/2020一模文科总成绩及各班级成绩.xlsx" writer_lk = pd.ExcelWriter('./整理后的成绩/2020一模理科成绩区间分布统计.xlsx') writer_wk = pd.ExcelWriter('./整理后的成绩/2020一模文科成绩区间分布统计.xlsx') lk = pd.read_excel(fpath_lk, None) #获取表格的所有工作表的内容 wk = pd.read_excel(fpath_wk, None) #===================1.定义区间分割函数===================================== def cut_750(score_750,len): bins_750= [0,370,380,390,400,410,420,430,440,450,460,470,480,490,500,510,520,530,540,550,560,570,580,590,600,620,640,660,750] labels_750 = ['0-370','370-379','380-389','390-399','400-409','410-419','420-429','430-439','440-449','450-459','460-469','470-479','480-489','490-499','500-509','510-519','520-529','530-539','540-549','550-559','560-569','570-579','580-589','590-599','600-619','620-639','640-659','660-750'] cut_750 = pd.cut(score_750, bins_750, labels=labels_750, right=False) qj = pd.DataFrame({'区间':pd.value_counts(cut_750).index,'人数':pd.value_counts(cut_750),'百分比':((pd.value_counts(cut_750))/len).round(3).apply(lambda x: format(x, '.2%'))}).sort_values(by='区间', ascending=False) qj = qj.reset_index(drop=True) return qj def cut_150(score_150,len): bins_150 = [0,30,60,90,120,150] labels_150 = ['0-30', '30-60', '60-90', '90-120', '120-150'] cut_150 = pd.cut(score_150, bins_150, labels=labels_150, right=False) qj = pd.DataFrame({'区间':pd.value_counts(cut_150).index,'人数':pd.value_counts(cut_150),'百分比':((pd.value_counts(cut_150))/len).round(3).apply(lambda x: format(x, '.2%'))}).sort_values(by='区间') 其他源代码及始数据已上传,欢迎各位借鉴,第一次编程,希望网友们能指点不足之处,联系qq:912182988

“相关推荐”对你有帮助么?

  • 非常没帮助
  • 没帮助
  • 一般
  • 有帮助
  • 非常有帮助
提交
评论
添加红包

请填写红包祝福语或标题

红包个数最小为10个

红包金额最低5元

当前余额3.43前往充值 >
需支付:10.00
成就一亿技术人!
领取后你会自动成为博主和红包主的粉丝 规则
hope_wisdom
发出的红包
实付
使用余额支付
点击重新获取
扫码支付
钱包余额 0

抵扣说明:

1.余额是钱包充值的虚拟货币,按照1:1的比例进行支付金额的抵扣。
2.余额无法直接购买下载,可以购买VIP、付费专栏及课程。

余额充值